Att misslyckas med att ställa tillbaka dygnet och vara opåverkbart seg resten av dagen. Att tvinga mig själv att läsa lite ur boken jag egentligen gillar att läsa. Att tro att det är veckans mest speciella dag men ändra uppfattning när jag tar "Everyday Is Like Sunday" av Morrissey ordagrant. Att ställa mig i den långa raden av bloggare som klichéaktigt romantiserar söndagar. Att reflektera och rysa över att jag ens skrev föregående mening. Att njuta av att jag gick ett par steg meta och därmed fick fram en behaglig konklusion.