Skrev förvisso om dom för ett par år sedan här i spalterna. Men det tål att upprepas. För nytillkomna (lyssnare, höll jag på att säga) läsare.

 

Kite är ett av Sveriges bästa band. Inte minst just nu när de i våras släppte ännu en fantastisk EP med, återigen, svårmodig syntpop.

Musikjournalisten, DN:s och hans egen, Fredrik Strage torde vara deras största och främsta förespråkare. Det var också han som introducerade mig inför Kites musik vid deras förra EP-släpp. Han har även gjort jämförelsen med Broder Daniel.

Strage har gång på gång påpekat varför han tror att de inte nått fram till Svenska folket. Detta ska bero på att Kite enbart har satsat på att ge ut EP:s snarare än fullängdsskivor. Och eftersom mediabevakningen är så pass insnöad på just album blir det noll publicitet. Det är synd. Och konstigt. Bra musik borde nå fram ändå, tycker man (jag).

Deras femte och senaste "V" (Alla, bortsett från deras första, är uppkallade efter sin ordning i följden av en romersk siffra) har, i alla medier, fått snudd på full pott och mängder av lovord. Jag håller med dem alla. Så här skrev t ex Gaffa, en nätsajt för musik, i deras recension: "Eurotechno, melodifestival, gotisk electro, industrial och en rad andra element som föses in i samma rum. Och som, likt kidsen i The Breakfast Club, märker att de ändå kommer bra överens. Jävligt bra."

 

"Dance Again" är videosatsningen från senaste EP:n. Kanske deras allra bästa hittills. En lättillgänglig låt för sommarnätter. Prova!

 

 

Mitt tips är att börja från början och avverka alla deras fem EP:s. Det tar inte lång tid och du kommer få mycket tillbaka. Om inte, har jag gjort en liten Spotify-lista på de allra godaste godbitarna ur deras katalog här. Mycket nöje!