om julkalendrar
Idag hade SVT:s nya julkalender premiär. Relevant eller inte. Har för många år sedan passerat målgruppen. Och det var sannerligen ett tag sedan jag följde avsnitt för avsnitt. Tro det eller ej. Men det är faktiskt en av de första tv-serieupplevelserna man har som människa. Relevansen är därmed tillräcklig.
"Trolltider" svarar många på frågan om vilken de tyckt varit den allra bästa. I alla fall samtliga födda innan decennieskiftet då nittiotalet stod för dörren. Vi födda i skarven säger "Mysteriet På Greveholm". En kalender som senare röstats fram som den allra bästa.
Det finns en till storfavorit som brukar nämnas när ämnet diskuteras.
Året var 1991. Det är exakt tjugo år sedan. Jag var ett år. Kan tyvärr inte skryta med att jag var tillräckligt gammal för att se den när den gick som julkalender. Det var först senare. När jag hade åldern inne. Jag upptäckte också det unika i den. Humorn är oslagbar. Nittitalistisk och subtil. Så pass att den uppskattas, om inte mer, av äldre tittare. Nåväl. Även i år väljer jag att se samtliga avsnitt av "Sunes Jul".
Oavsett framtida försök i att ge barnen vad de förtjänar i tv-väg är den goda tiden förbi. Nittiotalet var tv-programmens år. Upplevas i efterhand kan den på sätt och vis. Men på riktigt kommer den aldrig mer igen.
Håll till godo.
Pelle Svanslös är den helt klart bästa julkalendern. Fast jag tror det mer handlar om att jag satt varje morgon och spelade in varje avsnitt på VHS än den faktiska julkalendern.
Svar: Det ligger nog mycket i att de julkalendrar som gick när man var liten var de bästa. Min lillasyster har gillat alla de senaste, och det beror nog mycket på att hon är liten.
Se om Pelle Svanslös. Den är väldigt fin och bra. Jag tycker mycket om Björn Kjellman också. Har du sett filmen fyra år till?
>Tack! Det är min kompis bok (för bilderna är tagna hemma hos min kompis). Men jag älskar allt med mumin!
Svar: Det blir lätt en lång sådan lista, även om jag för tillfället är mer inne på tv-serier.
sv: Åk dit igen! Jag ska verkligen försöka spara ihop pengar så att jag kan ta mig till Paris snart. En fantastiskt fin stad som är värd att besökas många gånger. Och tack tack, vad glad jag blir!
Åh, jag älskar både Mysteriet på Greveholm och Sunes jul. Så otroligt bra. Och kan inte annat än hålla med om att nittiotalet var TV-programmens årtionde. (Du skriver så otroligt bra så jag vet inte vad!)
ALSKAR suens jul, olivia och jag ligger i vart lilla engelska rum och tittar pa det varje kvall. ps arets kalender ar magiskt vacker faktiskt
