Det är mycket festivaler just nu. Det råder inflation.

Har aldrig förstått mig på grejen. Kvantitet före kvalitet. Regn och lera. Svajande ljud. Hundra band som spelar samtidigt på fyra olika scener. På en plats man aldrig annars aldrig skulle besöka.

På festivaler går folk som inte går på konserter. Så har det alltid varit. Punkt. Festivaler är till för landsortsfolk. De som inte har möjlighet att se sina favoritband spela i storstan.

Därför blir ilskan stor när märkvärdiga band väljer att rata huvudstaden för att istället besöka avkrokar som Borlänge, Sölvesborg eller Göteborg.

Bitter.

Ny avkopplande musik. Perfekt för slappa och soliga sommardagar.

Stjärna. Svensk sommarmusik spelas. Stjärna.

Facebookstatusarna vittnar om vad som pågår. Om det som kommer att pågå under kvällen. Om det som kommer pågå långt in på småtimmarna. Det som startar semesterfirandet för få. Midsommarafton.

Du funderar på att börja träna. Varje dag. Hela året.

Starkast är funderingarna på nyårsafton. Ett traditionsenligt löfte ges till nära och kära. Svagast är funderingarna på nyårsdagen.

Det slutar med ett verbalt konstaterande inför alla du senare kommer att dela matbord med. Du säger att du minsann ska skaffa ett gymkort dagen därpå. Därefter frågar du om det är någon annan som vill ha den kvarvarande kanelbullen.

Det blåvita sortimentet lever igen. Tillfälligt.

Regnet öser ner utomhus.

Det är lätt att skylla ifrån sig. Frånsäga sig sitt ansvar.

När det regnar försvinner det dåliga samvetet. Vi sitter stilla med renat sinne. Ingen kräver att vi ska motionera. Allra minst vårat samvete.

Det känns bra.

Idag är det en speciell dag.

Det är dagen då män med snickarbrallor går ifrån centrum med fyllda systemetpåsar. Då familjepappor kommer hem med McDonalds miljövänliga take-awaypåsar innehållande ett par barnmenyer. Då nykära par mellan åldrarna 22 och 42 trängs framför dramahyllan i den lokala videobutiken.

De ska alla hem och slappa. Vara lediga i ett par dagar. Ha det annekterade fredagsmyset.

Det regnar som aldrig förr. Oupphörligt. Gradvisaren står på strax över tretton. Det är så lite sommar som det kan vara.

Kokettera: göra sig intressant.

För. Efternamn. Ett redan färdig artistnamn. Alla gör sina livs skivor på det sättet. Får full pott i alla medier. Svensk pop på det svenska språket. Sonika. Lika med succé.



Vardaglig sång. Ofta sprucken och spröd. Helst felbar. Med skavanker. Med Håkan Hellström som överman.

Post-Ledinska texter i ny skrud. Sha-la-la-la-la-refränger utbytta mot rader om livet som tjugo(någonting)åring. Främst dumpningar. Relationsproblem. Tillgjord ångest. Konstnärlig desperation. Nymålade sägningar. Sägningar som får ny betydelse. Från och med du. Gubben i lådan. Satan i gatan. Och så vidare.

Gemensamt? Alla bor på söder. Östermalm hör den gamla skolan till. Bara artister som September bor i Vasastan. Ironiskt nog ansökte Från och med du:aren om nytt bo på södermalm i samband med senaste skivan.

Det är kanske något jag skulle satsa på. Lätt att heta det man heter och göra det man gör. Eller. Undrar om jag kommer undan.

Stockholms bästa gratistidning läggs ned.

Stockholm City har under sina levnadsår fungerat som ett mer intressant alternativ till identitetslösa Metro. Då Metro alltid satsat på att skriva om sånt man redan vet har City stått för ett mer färgstarkt koncept. Nu är det över. Trist.

Jag sörjer.

Du ser inte den kommande arbetslösheten. Du går på den gamla JFK-devisen och frågar dig själv vad du kan göra för ditt land.

Du tror inte på bostadsbristen.

Du ska besöka minst tre utomeuropeiska länder. Helst med tom ryggsäck. Dessutom föreviga det hela genom att starta en blogg där du beskriver dina dagar på andra sidan jordklotet.

Du ska ha tydlig och utstakad väg om dina kommande år som studerande. Inte för att det behöver ske, utan för att det låter bra när någon frågar.

Bibio - Anything New

Sköna beats och härlig atmosfär. 2.42 in i låten hittas det absolut bästa. Lyssna.

Var i Berlin förra helgen. Gjorde det mesta. Avverkade allt i sevärd och ätbar väg.

Brandenburger Tor. Tv-tornet. Alexanderplatz. Berlinmuren. Checkpoint Charlie. Berliner dom. Förintelsemonumentet. Koncentrationsläger. Karl Marx Allé. Östcafé. Museum. Tiergarten. Souvenirbutiker. Döner. Schnitzel. Konstnärskvarter. Kurfürstendamm. Secondhandbutiker. Marknader.

Vädret var som väntat varmt med kvava vindar. Det var medelhavshetta.

Genom allt färdades jag med stans kollektivtrafik. Ett system gjort för att åka med. Utan signalfel. Utan plexisglashinder. Utan spärrar. Det är frihet.

Annektera: lägga beslag på, införliva.

Snubblade för övrigt över något igår.

Låten: de Montevert - Skyll på mig.

Videon till låten ovan: Länk. Lägg märke till den särskilt utvalda cykeln i den göteborgskt blekblåa färgen.

Göteborg kan också.

Vid det här laget har The Cure avslutat två konserter i Sydney. De första på många år. På en plats jag kommer till om jag gräver där jag står. Två unika konserter av väldigt få. Jippie.

Ibland finns oturen att gilla band som sällan spelar där jag bor.

Det firar jag med att låta Play For Today gå på repeat.