Det är mycket festivaler just nu. Det råder inflation.

Har aldrig förstått mig på grejen. Kvantitet före kvalitet. Regn och lera. Svajande ljud. Hundra band som spelar samtidigt på fyra olika scener. På en plats man aldrig annars aldrig skulle besöka.

På festivaler går folk som inte går på konserter. Så har det alltid varit. Punkt. Festivaler är till för landsortsfolk. De som inte har möjlighet att se sina favoritband spela i storstan.

Därför blir ilskan stor när märkvärdiga band väljer att rata huvudstaden för att istället besöka avkrokar som Borlänge, Sölvesborg eller Göteborg.

Bitter.