Jag sa ingenting. Tänkte mest på att säga något som skulle få diskussionen att byta riktning.

Tiden gick och samtalet som jag inte var en del av, det pågick.

 

Till slut bara observerade jag. För att kanske kunna säga något slutord, det brukar funka. Något som får samtalsämnet att ta sig till en ny nivå och därmed nå en konklusion. Någon anafor, metafor eller varför inte en gammal hederlig liknelse enligt ett gammalt talesätt? Så att det hela slutar i dur. Kanske ett skratt.

 

Men jag var tyst.